Upp och ner

Okej, allt känns redan bättre.
Jag var lite ledsen när jag kom hem från träningen. Inte över själva softballen utan för jag inte kände mig så välkommen där. Visst jag var inte duktigt på softball, men var inte så dåligt för att aldrig ha testat förr, om ni förstår.

Men iaf, var lite nere när jag kom hem. Och när jag börja klappa Koda (min hund här) brast allt. Då började jag tänka på min lilla hund där hemma och allt bara kom. Var så himla rädd för att få värsta hemlängtan då, men som tur var kom det inte. Jag var bara riktigt ledsen och saknade min älskad lilla vän Athea.
(dock vill jag inte tänka på det nu, för vill inte bli ledsen igen)

Men nu ska jag äta, sen ska jag försöka skriva om igår och efter det blir det volleyboll.
Känns inte som jag kommer spela det heller, men tänkte att det är bra att testa på.
Man lär sig av allt man gör och det är bättre att testa saker än att inte testa.
Testar man inte något finns chansen att man ångrar sig, och jag vill testa allt som går och inte ångra något.

Hörs sen!

Kommentarer
Postat av: Pappa

Tjena gumman

Härligt att läsa att det känns bättre.

Det är bara att bryta ihop och komma igen.

Kör hårt, jag älskar dig.

2011-08-08 @ 22:18:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0