Känslor

En lite sak här kan bli så himla stor..
Jag hade en väldigt tuff kväll/natt igår. Jag vet inte när jag grät så mycket senast.
Jag visste inte att man kunde gråta så mycket för en lite sak.
Men det är de svåra med att gråta här. Man vill verkligen inte börja gråta för då kommer allt på samma gång, t.ex saknaden av sin familj. Det är inte lätt att hantera saknaden, vad jag gör är att jag gömmer den. Men blir jag ledsen, jättetrött eller börja gråta kommer det upp till ytan och då är de så lätt att bryta ihop.

När jag kom hem från skolan idag blev jag ledsen igen, men jag har världens finaste i mitt liv.
Den bästa hjälpen jag har hittat här är att prata med min syster, hon förstår mig så bra, eller iaf idag hahaha.
Nej men jag älskar att kunna prata med henne om jag är nere efter skolan, hon är så himla underbar.
Så ja, nu mår jag mycket bättre iaf och det är tack vara henne och även josef.
Sedan är min mamma och pappa världens klippor, jag känner mig så dum som är/vart så ledsen över en så lite sak, jag har världens bästa familj som väntar på mig där hemma, jag har en till underbar familj som lever med mig här, jag har möjligheter att göra så mycket, jag är älskad och har underbart folk omkring mig. Jag borde inte sitta och gråta, de finns så många människor som verkligen har det svårt i livet, det är dem det är synd om.
Men även att jag vet det, så måste jag gråta ibland, även om det är över en skit sak i mångas ögon.
Jag hoppas bara de är över nu, att jag fått ut alla tårar för detta men jag vet att de inte är så. har man börjat här är de inte lätt att sluta.
jag vet att även hemma i sverige kan små saker bli stora, men här är det dubbel effekt.

Det är inte lätt att leva detta liv. Att vara utbytesstudent är de bästa jag bestämt mig för att vara och jag älskar det, men det är inte lätt att göra det. Men det ska inte hindra en, man kan bara inte åka hit och tro att de kommer vara lätt för det är de inte. Men det är värt det, för det är så underbart att vara här, att se hur mycket man lär sig och så mycket mer.
Även vänner till mig och andra utbytesstudenter måste förstå att de inte är lätt. De som inte gör detta har ingen aning hur allt detta känns, testa att lämna er säkerhet och vara utan er familj i nästan ett år och sen kan ni få prata. Att var i usa låter himla coolt och många verkar tro att det bara är att vara här, men så är det inte.
Detta är en toppen möjlighet som alla borde ta om dem får chansen.
Jag älskar detta, även att de inte är lätt. Jag gillar nästan att de inte är lätt, iaf efter man klarat något svårt, för då inser man vad man lärt sig och hur man har växt.
DET är en otroligt bra känsla!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0