The Sumlers är äntligen här!!

Jag har nu i tre dagar umgåtts med min underbara värdfamilj och det känns nästan som man aldrig har åkt ifrån USA eller lämnat dem!

Jag är egentligen inte sugen på att skriva, men passar på att skriva nu när det är lugnt, bara för att jag inte vill glömma!!

I fredags tog jag tåget till Köpenhamn flygplats och väntade nervöst vid utgången, och efter nästan en timmas väntande ser jag äntligen Collin komma ut först! Det blev kramkalas en stund sen tog vi tåget vidare in till Köpenhamn. Första dagen gick vi en hel del, kollade på kulturen i köpenhamn, åkte en båttur för att få se lite mer och åt sen Pizza på ett väldigt populärt ställe som hette Mother. Även fast alla var väldigt trötta hann vi med en hel del och hade en jättebra dag! Lördagen gick vi också runt en hel del i stan, vi gick längst Nyhamn och sen vidare till kungarfamiljens vinterhus tror jag det var. Allt detta var väldigt unikt för mina kära amerikanare.
Vi tog sedan tåget hem till Falkenberg där mamma och pappa väntade på oss.
Det var även Mikes födelsedag så vi åt grillad fläskfile med potatisgratäng och sen tårta för att fira honom lite och för att dem ska få smaka väldigt svensk sommarmat. Sen begav vi oss ner till stan en liten sväng för att se alla bilar och vilken folkfest det var i stan under Wheels and Wings. Ännu en väldigt bra dag!!
Sen så igår var det söndag, vilket också betydde FFF match. Jag och Mike började dagen med att springa 7 km längst ätran, sen blev det lunch på Ocean med hela usa familjen och min svenska familj. (haha tycker själv det låter lite roligt med svenska familj osv..)
Men efter lunchen var det dags för FF att krossa AIK, jösses vilken bra match!! Det kunde inte bli bättre med vinst, strålande solsken och att sen åka ner till torpet och ha kräfskiva. Att Michelle och Mike gillade kräftor förväntade jag mig inte men så var det! det blev en mysig kväll men god mat, vi spelade lite fotboll och badade i havet.
Nu har även the Sumlers fått träffa Jonas och Josef som inte var med och hälsade på mig i USA. Familjen älskade att få träffa alla och att ha lite mini familjefest på 14 personer och få testa massa av svenska saker. Ännu en underbar dag och framförallt helt otrolig kväll!!

Idag är det måndag och snart väntar stranden!! Idag kör vi på en lite lugnare dag då vi imon åker till Stockholm!

 
 
<3
 

Än en gång, så har tiden nästan försvunnit

Jag hade inte tänkt ta upp skrivandet här men så råkade jag idag bara komma in på min nästan bortglömda blogg. Min egna blogg som jag inte en enda gång under ett helt år har varit inne på.

Jag kan verkligen säga att mycket har hänt under de året jag glömt bort min fina blogg och ännu mer under de två åren jag har varit hemma i Sverige.
I maj var det två år sedan jag lämnade mitt amerikanska liv. Nu såhär två år efter känns det nästan som jag aldrig har haft en liv i kära lilla Belton. Man kommer tillbaka till vardagen här i Sverige så snabbt och efter studenten så ändras ens liv på något sätt.

Jag vet nästan säkert att ingen kommer att se mitt nya inlägg på bloggen, men det gör mig inget. Min blogg har alltid mest vart för mig själv så att jag kan bearbeta det jag gick igenom under mitt utbytesår, samt för min familj och vänner så att det skulle vara lättare att hålla kontakten. Och självklart för att hjälpa andra som skulle resa iväg men de viktigaste men bloggen har alltid vart att jag själv aldrig ska glömma något av de fina.

Men nu är det så att ännu ett kapitel ska snart börjas, och det är att min underbara värdfamilj ska komma till Sverige och hälsa på. Den 18 juli får jag äntligen träffa dem, träffa de personer som var med och gjorde mitt år till de bästa någonsin. Det ska bli så skoj att få visa dem Sverige, visa hur jag lever här, att dem ska få träffa min familj igen och alla som står mig nära. Känslan är svår att beskriva, och att säga stor glädje räcker inte.

Jag vet inte om jag kommer skriva något mer nu när dem är här eller när dem har åkt hem, kanske blir det så kanske inte. Men jag ska försöka skriva något igen. För detta är min blogg som hjälper mig att minnas allt underbart jag har vart med om. Så ett eller annan inlägg hoppas jag att jag hinner med!

Här är en bild som visar hur mycket som har förändrats! Jag är nu moster till världens finaste människa!

 

RSS 2.0