Det gick mycket bättre på volleybollen och det känns jätteskönt.
Jag blev bemött på ett helt annat sätt och på ett sätt som jag trodde jag skulle bli bemött.
Jag vet att det är viktigt att man själv är den som tar första steget och de gjorde jag idag och träningen var ganska rolig.
Jag är glad över att jag inte var den sämsta där, även att jag aldrig har spelat mer än på skoj förr.
Om jag ska fortsätta med volleyboll eller inte vet jag inte än. På onsdag får vi veta om man kom med i laget och i vilket lag. Så jag ska iaf träna fram tills dess och se hur det blir.

Jag är så glad över att allt känns mycket bättre. Nu ska jag gå ner och äta tacos men min underbara familj. Sen ikväll ska vi kanske hitta på något hela familjen, det kan bli mysigt. Dock längtar jag efter min säng, ska bli så skönt att sova sen.

Sedan är jag också glad över att jag är omringad av så underbara personer, både hemma i Sverige och här.
Jag saknar mina vänner från camp, särskilt Lea och Emma. Att prata med dem idag hjälpte jättemycket! Puss på er.